Så tolkar du din analys

Tolkning av analys

Torrsubstans

Torrsubstansen (TS) är den faktiska mängd näring som finns kvar i fodret när man torkat bort vattnet. Summan av torrsubstansen plus vatteninnehållet är alltid 100%.  Ju torrare fodret är desto högre ts-halt. Hösilage brukar ligga på ca 55% ts, medan ensilage innehåller mer vatten och brukar ha en ts-halt på 35% ts.

1 kg ts hösilage med ts-halt på 55% blir 1,18 kg foder

1 kg ts ensilage med ts-halt på 35% blir 2,86 kg foder

Protein

Råproteinet är ett indirekt värde på hur mycket kväve provet innehåller. Baljväxter såsom klöver och lusern innehåller generellt mer protein än gräs. Även kvävegödsling påverkar mängden råprotein i fodret. Råproteinhalten bör ligga på ca 150 – 180 g/kg ts i ett bra ensilage. Förtorkning i gynnsamt väder upp till ett dygn är positivt för vallens proteinkvalitet. Genom att analysera ammoniumkvävet kan man få ett värde på hur stor andel av råproteinet som brutits ner under ensileringsprocessen. En stor andel nedbrutet innebär att djuret inte kan tillgodogöra sig proteinet lika bra.

Smältbart råprotein är den del av råproteinet som fårets mag- och tarmkanal kan tillgodogöra sig. Värden i grovfodret ligger oftast 40 g/kg ts lägre än råproteinet, men kan variera beroende på fodermedel.

Fiber

NDF (Neutral Detergent Fibre) visar det totala innehållet av fibrer i vallfodret. Fibrer utgörs av cellulosa, hemicellulosa och ADL (lignin). Ju senare skördat ett vallfoder är desto sämre smältbarhet har fibern i vallen och desto mindre av fodret kan djuret tillgodogöra sig.

NDF bör vara 450-500 g/kg ts vid skörd om fodret ges som enda grovfoder och du inte har möjlighet att blanda in mer fiberrikt vallfoder, halm eller helsäd vid utfodringen.

Aska

Aska räknas som det oorganiska materialet i fodret och är det som finns kvar efter man har bränt upp provet. Innehållet av askan är det sammanlagda innehållet av mineraler. Om innehållet av askan är högre är 100 g/kg ts eller 10%, så kan det indikera på jordinblandning, vilket kan påverka ensileringsprocessen och den hygieniska kvaliteten. Ligger askan på mindre än 65 g/kg ts, rekommenderas en mineralanalys för att kontrollera fodrets mineralstatus.

Socker (WSC, water soluble carbohydrates)

Socker räknas som lättlöslig kolhydrat och bidrar främst till smakligt foder. Sockerinnehållet kan även vara en indikator på hur väl ensileringsprocessen har fungerat. Socker är föda till mjölksyrabakterierna som bidrar till en pH-sänkning. Ligger sockerhalten på under 10 g/kg ts eller 1%, så har det inte funnits tillräckligt med socker för att få en effektiv pH-sänkning och lagringsstabiliteten blir sämre. Gräs innehåller mer socker än baljväxter.

Omsättbar energi

Omsättbar energi anges i Megajoule, MJ. NorFor använder nettoenergi, NEL, och är ca 60 % av omsättbar energi. Sträva efter energivärdet på 11-12 MJ/kg ts eller Nettoenergi 6,5-7,1 MJ/kg ts för högproducerande djur. Energihalten sjunker på försommaren med ca 0,5 MJ/vecka (Nettoenergi 0,3 MJ/vecka). Gräs innehåller generellt mer energi än baljväxter.

AAT/ PBV systemet
Sedan början av 1990-talet används AAT/PBV-systemet för proteinvärdering av foder i Sverige. AAT (Aminosyror absorberade i tunntarmen) beskriver hur mycket aminosyror, proteinets byggstenar, som idisslare kan tillgodogöra sig från fodret. PBV (Proteinbalans i vommen) beskriver balansen mellan det vomlösliga proteinet och de lättlösliga kolhydrater som behövs för att ta tillvara dessa proteiner. PBV-värdet är en bra hjälp för att veta om man behöver ge mer protein eller mer energi. Ett högt PBV-värde tyder på en hög andel lättlösliga proteiner och det behövs då mer lättlösliga kolhydrater (energi) i våmmen. Ett lågt PBV, tyder på ett högt innehåll av lättlösliga kolhydrater (energi) i våmmen och det fattas då lättlösligt protein.

Omsättbar energi, MJ Nettoenergi, NEL, MJ Råprotein NDF
Digivande tackor > 11,4 6,5-7,2 140-180 450-525
Snabbväxande lamm > 11,4 6,5-7,2 140-180 430-525

Källa: Grovfoderverktyget