OBS! För tillfället erbjuder vi samma analyser för fastgödsel som för flytgödsel. Vanligtvis brukar man också göra en nitratkväveanalys på fastgödsel, denna analys kan vi erbjuda först lite längre fram.
Ta gärna hjälp av våra rådgivare för att tolka din gödselanalys, räkna på giva och planera gödslingen. Vi erbjuder komplett produktionsrådgivning helt efter dina behov. Kontaktuppgifter till våra rådgivare finner du nedan.
Torrsubstans
Torrsubstansen (TS) är den mängd material som finns i gödseln, när man torkat bort vattnet. Summan av torrsubstansen plus vatteninnehållet är alltid 100%. Ju mindre mängd vätska gödseln innehåller, desto högre ts-halt. Torrsubstanshalten för flytgödsel brukar ligga mellan 3-12% och en liten förändring i ts-halten kan ha en stor inverkan på gödselvolymen.
Totalkväve (TKN)
Det finns flera metoder för att analysera mängden totalkväve i gödsel. En vanlig metod är ”Total Kjeldahl Nitrogen” (TKN), där Kjeldahl betecknar den analytiska metoden som används. TKN är dels ett mått på det organiska kvävet som finns i provet, dels ett mått på de oorganiska fraktionerna som finns i form av ammoniak (NH3) och ammonium (NH4+). Metoden mäter dock varken mängden nitrat (NO3-) eller nitrit (NO2-), men mängden av dessa oorganiska fraktioner i flytgödsel är förhållandevis låg. (Mängden nitratkväve är vanligtvis mer betydande i fastgödsel och kräver en kompletterande analys.)
Ammoniumkväve
Ammoniumkväve (NH4-N) är den oorganiska fraktion som är tillgängligt för växten nästan omedelbart. Mängden ammoniumkväve i gödseln varierar mycket beroende på vilken gödseltyp det handlar om. Ofta är halterna höga i urin, för att sedan minska ju fastare gödseln är. Utifrån halten ammoniumkväve kan man uppskatta kväveeffekten, alltså hur mycket kväve som kommer grödan till godo. Av det totala kväveinnehållet brukar andelen ammoniumkväve i flytgödsel ligga runt 50 % för nöt och runt 70 % för svin.
Mineraler
Mineraler är väsentliga att tillföra i rätt mängd för att undvika kvalitetsproblem och skördesänkningar. Förutom kväve (N) innehåller stallgödsel en mängd olika växtnäringsämnen såsom fosfor (P), kalium (K), magnesium (Mg), natrium (Na) och svavel (S). Fosfor spelar en viktig roll för grödans energiomsättning. Kalium påverkar bland annat saftspänningen och behöver tillföras i proportion till magnesium då dessa näringsämnen konkurrerar med varandra. För grödor som exempelvis sockerbetor samverkar natrium och kalium. Genom att gödsla med både natrium och kalium kan man på så vis öka utväxlingen av det kalium som tillförs. Svavel behöver tillföras regelbundet i alla grödor i proportion till kvävetillförseln. För stråsäd bör förhållandet kväve till svavel vara 10 till 1-1,5 medan det för oljeväxter bör vara 10 till 2-2,5.
C/N-kvot (Aska med beräkning av kol/kväve kvoten)
Kol/Kväve-kvoten beskriver förhållandet mellan kol och kväve och visar hur stor del av det organiska kvävet som förväntas bli tillgängligt för växterna under växtsäsongen. Har gödselmedlet en låg C/N-kvot på 1-5 frigörs cirka 60-80 % av kvävet under första året. Har gödselmedlet en högre C/N-kvot på 12-14 får man en liten kvävegödslingseffekt på kort sikt som vanligtvis ligger under 10 %, med en desto större långsiktig effekt som ofta har som mest efterverkan året efter spridning. Vid mycket höga kvoter, såsom 25 och högre är konkurrensen om kväve stor och det finns stor risk att växterna kommer lida brist på kväve, då nedbrytningshastigheten avtar kraftigt.
Källor:
Rekommendationer för gödsling och kalkning 2023 – Jordbruksverket
Markförhållanden i svensk skogsmark – SLU
Instructions for manure analysi – European Union
